Midjekjol – woolen skirt

18thcenturyoverskirt

Jag sydde de här kläderna i våras, och fotograferade dem, men har inte fått tummen ur och bloggat om dem.

De yttre lagren hos allmogekvinnan från tidigt 1700-tal är lite mer komplicerade, i alla fall när man kommer till forskningsläget. Det är tydligt att separat livkjol och livstycke användes från mitten av 1700-talet, precis som livkjol verkar vara det som använts under tidigt 1600-tals. Men det tidiga 1700-talet är tvetydigt, Nylén argumenterar för ett möjligt användande av midjekjol, men påpekar att det lika gärna kan vara midjekjol som är det vanliga.

Jag har, efter mycket funderande fram och tillbaka, landat i midjekjol och livstycke.  Jag satsar på vardagskläder för allmogekvinnan och det som verkar vara tydligt i Vingåker är att när kjoldelen på den livkjol som användes i finare sammanhang blev sliten sprättades den från livstycket och användes separat i vardagssammanhang. Huruvida det användes ett separat livstycket till detta går dessvärre inte att säga.

I made these clothes, and photographed them, this spring but have not got around to blogg about them.

The outer layers of my early 18th century common women clothing is complicated, at least when looking at the research. It is clear that a separat skirt and bodice was used from the middle of  the 18th century, as it is clear that a dress (the skirt and bodice sewn together) is used during the most of  the 17th century. But the early 18th century is not so clear, Nylén argues that it is possible that the women wore separat bodice and skirts but says at the same time that it could as well have been a dress that was used.

I have, after much consideration, chosen to make myself a separat skirt and bodice. I’m aiming at everyday clothing for a common women and it seems to be clear that when the skirt on the dress was a bit worn it were taken apart and used as a separerat skirt in the everyday work. If  the women wore a separate bodice to the skirt can, sadly enough, not be said. 

Konstruktionen bygger på ett rektangulärt framstycke och ett bakstycke. Hopsytt i sidorna med ett sprund överst i varje sida. Fram- och bakstycket är veckat mot en smal linning och knyts i i sidorna med hjälp av linneband fästa i linningen.
Min kjol är handsydd i lintråd i en ekbarksbrun kersey, den har en sparkfåll och skoningar i sidosprunden av grövre linne.
Konstruktionen är alltså densamma som på underkjolen,  den är tidstypisk och förekommer under hela 1700-talet.

 

The construction is simple. A rectangular front piece and a back piece sewn together in the side seams leaving a part open at the top, The front and the back is then pleated to a small lining and attached at the sides with help of linnen tapes.
My skirt is hand sewn with linnen thread in a oakbrown kersey, the bottom hem and the open parts at the top of the side seams are lined with a medium weight linnen  fabric.
This is the same construction as the underskirt has, a common construction that is in use during the whole of the 18th century.

Literature:
Anna-Maja Nylén, Folkligt dräktskick i Västra Vingåker och Österåker, Nordiska Museets Handlingar: 27 (1947)
Ulla Centergran, Folkdräkter förr och nu, LTs förlag (1986)
Britta Hammar och Pernilla Rasmussen, Kvinnligt mode under två sekel, Bokförlaget Signum (2001)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s