A Viking Coat or Kaftan from bj507

 

kaftan507

Jag har riktat in mig helt på grav bj507, en grav från 900-talet som det visade sig finnas ganska mycket information på. Det föranledde också beslutet att sy en ny uppsättning kläder, helt efter den graven. Först ut är kaftanen eftersom den är enklast.

I’ve come to look only at grave bj507 from the 10th century, a grave that it seems to bee a lot of information from. This led to the decision to make a new set of clothing, according to the grave finds. First out is the caftan (since this is the simplest).

I graven finns två typer av blå diamantkypert, en finare och en grövre. Den grövre (w10 e) tros komma från någon typ av livplagg eftersom den typen av kypert förekommer både över och under kroppen, samt över ena spännbucklan. Det finns även små partier av sidenkypert (s4) i graven, och ett par av dem är fastsatta vid livplaggets diamantkypert. Vid ett av sidenfragmenten fäster även en röd och blå yllesnodd.

In the grave there are two types of blue diamondtwill, a finer and a thicker. The thicker one (W10 e) is believed to come from some type of outer garment since that type of twill is found both over and under the body as well as over one of the tortoise brooches. There are also small fragments of silktwill (s4) in the grave, and some of them are attached to the outer garments diamondtwill. On some of the silk fragments are a small red and blue wool snood attached.

Jag valde att sy plagget för hand på samma sätt som jag sytt särken och kjorteln, med kilar enbart i sidorna. Någonting som Hägg argumenterar för när det kommer till särken och Thor Ewing argumenterar för över lag när det gäller vikingatida plagg.
Kaftanen är sydd i en köpt diamantkypert som fyller kriteret av att vara lite ljusare blå (jämfört med beskrivningen av hängselkjolens färgbeskrivning) samt något grövre, även om den är bra mycket grövre än originalets fragment med sin ca 10 trådar/cm jämfört med de 20 trådar/cm som fragmenten har. Konstruktionen är raka stycken med fyrkantiga ärmspjäll. Den är sydd med ulltråd och siden tråd. Kantad med smala remsor av sidenkypert, växtfärgade med vitmårarot, samt en blå och röd ullsnodd (också den växtfärgad).

I choose to sew the garment by hand in the same way that I hade sewn the serkr and kirtle, with gores only in the side seams. Something that both Hägg and Thor Ewing arguments for as a plausible construction.
The caftan is made in a fabric bought diamondtwill that fills the criteria of being in a slightly lighter shade of blue (compered to the colour description of the smokkr) and a slightly thicker weave. Even if it is a lot thicker than the original with it’s 10 threads/cm compered to the fragments 20 threads/cm. It is sewn with wool thread and silk thread. Edged with smal strips of plant dyed silktwill and a blue and red wool snodd (also plant dyed).

treflik507

Spänne grav bj507

I graven är trefliksspännet omgjort till hänge, och istället finns en liten metallring och en metallhake på en plats som skulle kunna indikera att de använts som stängning för ett plagg.
Eftersom mitt trefiksspänne har en rejäl nål har jag valt att använda det som just spänne men sytt fast två små metallringar, som matchar utseendet på gravfyndets ringar, för att fästa spännet i.

In the grave the trefoil brooch is re-made to a pendant, and instead there is a small metal ring and a hook that could indicate a garment closure of a garment.
Since my trefoil brooch has a big needle I have choose to use it as a brooch but sewn on two small metal rings, that matches the look of the grave find, to attache the brooch in.

Literature:
Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, Aun 2 Uppsala (1974)
Thor Ewing, Viking clothing, History press (2007)
Agnes von Geijer, Birka: Untersuchungen und Studien III, Die Textilfnde aus den Gräben, Kungl. vitterhets och historieakademien (1938)
Holger Arbman, Birka: Untersuchungen und Studien I, Die Gräber; Text, Kungl. vitterhets och historieakademien (1943)
Holger Arbman, Birka: Untersuchungen und Studien I, Die Gräber; Taflen, Kungl. vitterhets och historieakademien (1940)
Bilden på spännet kommer från Historiska museet (the image of the trefoile comes from the Historical museum).

Annonser

One thought on “A Viking Coat or Kaftan from bj507

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s