A viking smokkr

smokkr

Nästa lager i Vikingadräkten, eller om man så vill den sena järnåldersdräkten, är en smokkr också känd under namnet hängselkjol eller hängselklänning. Jag har valt att kika på gravfynd bj 507 från Birka, daterad till 900-tal. Det verkar för att ha varit enklare, odekorerad klänning i ylle med stroppar i ylle. Det vanliga i fyndmaterialet från Birka är annars att stropparna är i linne men just här är de som sagt i ylle.

The next layer in my viking dress, or late ironage dress, is a smokkr also known as a aprondress. I have chosen to look at grav bj 507 from Birka, dated to the 10th century. This seems to be a simpler dress without any decorative braids or silk, in wool and with the loops in wool as well. Usually the Birka loops are in linen but these are in wool.

Inför sömnaden kikade jag mycket på olika teorier över vilka som bar hängselklänningen och över hur mönstret kunde ha sett ut. Det finns teorier om att de bara bars av fria kvinnor, eller av gifta kvinnor, eller av fertila kvinnor. Eftersom de flesta är överens om att klänningen inte bars av barn, och en vuxen, fri kvinna (som mycket väl kan vara gift) oftast också är fertil har jag valt att göra en lite lösare modell. Många modeller som finns återskapade idag är riktigt tight sydda, vilket passar vår moderna syn på hur ett plagg ska se ut, men om man utgår från att det fertila vuxna kvinnorna ofta var gravida (någonting som uppstår när preventivmedel inte finns att tillgå) så behöver klänningen ha tillräckligt mycket utrymme för att en växande mage och ett par mjölkfyllda bröst ska få plats.

Before my sewing I looked a lot on different theory’s over whom wore the apron dress and how the pattern may have looked. There are theories that they where worn only by free women, or by married women or by fertile women. Since most agree that the dress was not worn by children and a adult, free women (that might have been married) usually also is fertile have I chosen to make a dress that is a bit loose in the fit. A lot of the models that are sewn today is tight fitted, something that fits our modern take on how a garment should look, but if one takes in consideration that the fertile adult women usually was pregnant (something that happens when contraception isn’t around) the dress needs to be loose enough to fit a growing belly and breast that are filled with milk.

Geijer förespråkar en omlottversion, Flemming Bau en som är helt öppen framtill och Hägg en som är hopsydd. Både Geijers och Flemming Baus lämnar definitiv utrymme för en gravid mage men jag valde ändå att gå på Häggs version, mycket eftersom jag främst använder mig av hennes teorier i övrig. Efter att återigen ha kikat igenom olika mönster på nätet fastnade jag för det här från Mehloic, enkelt i fyra delar och utan extra kilar.

Geijer is for an overlap dress, Flemming Bau one that is open in the front and Hägg on that is sewn together. Both Geijers and Flemming Baus versions leaves room for a growing belly but I still choose Häggs version, mostly because I use her theory’s when it comes to other things. After looking through a lot of different patterns on-line I went with this one from Mehloic, a simple one in four parts without any extra gores.

Jag har valt att göra min klänning fotsid, till skillnad från de mer vanliga kortare klänningarna. Att jag gjort det valet beror på flera saker, dels så tolkar jag de små kvinnofigurer (guldgummor) som är bevarade som om de hade lång klänning. Sedan handlar det också om en personlig preferens, jag tycker det ser bättre ut med en hellång klänning än med en kortare. Man kan självfallet diskutera huruvida kvinnofigurerna speglar vad kvinnorna under den här tiden använde i klädväg men eftersom fynden är fragmentariska och övriga bilder inte är många får man ofta ta vad som finns.

I choose to make my dress floor length, unlike the more common short dresses that can be seen. I made this choice after looking at the finds of little women figures (golden ladys), for me it looks as if they have long dresses. And there is the fact that I like the look of a long dress better. One could argue whether the small figurines reflects what people actually wore but since the finds are fragmentary and there are not a lot of other images around you have to work with the tings that are there.

Bucklorna, de som Hägg benämner som 1:a respektive 2:a spännet är baserade på flertalet olika fynd kring Mälardalen.

The brooches, those that Hägg describes as 1:st and 2:end brooch are based on several different finds from Mälardalen.

Literature:
Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, Aun 2 Uppsala (1974)
Thor Ewing, Viking clothing, History press (2007)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s