Livstycke – Bodice

18thcenturybodice

Jag sydde de här kläderna i våras, och fotograferade dem, men har inte fått tummen ur och bloggat om dem.

De yttre lagren hos allmogekvinnan från tidigt 1700-tal är lite mer komplicerade, i alla fall när man kommer till forskningsläget. Det är tydligt att separat livkjol och livstycke användes från mitten av 1700-talet, precis som livkjol verkar vara det som använts under tidigt 1600-tals. Men det tidiga 1700-talet är tvetydigt, Nylén argumenterar för ett möjligt användande av midjekjol, men påpekar att det lika gärna kan vara midjekjol som är det vanliga.

Jag har, efter mycket funderande fram och tillbaka, landat i midjekjol och livstycke.  Jag satsar på vardagskläder för allmogekvinnan och det som verkar vara tydligt i Vingåker är att när kjoldelen på den livkjol som användes i finare sammanhang blev sliten sprättades den från livstycket och användes separat i vardagssammanhang. Huruvida det användes ett separat livstycket till detta går dessvärre inte att säga.

Jag har dessutom kikat runt väldigt mycket på svenska folkdräkter med ålderdomliga drag och landade i Toarpsdräkten, med midjekjol och ett långt livstycke.

I made these clothes, and photographed them, this spring but have not got around to blogg about them.

The outer layers of my early 18th century common women clothing is complicated, at least when looking at the research. It is clear that a separat skirt and bodice was used from the middle of  the 18th century, as it is clear that a dress (the skirt and bodice sewn together) is used during the most of  the 17th century. But the early 18th century is not so clear, Nylén argues that it is possible that the women wore separat bodice and skirts but says at the same time that it could as well have been a dress that was used.

I have, after much consideration, chosen to make myself a separat skirt and bodice. I’m aiming at everyday clothing for a common women and it seems to be clear that when the skirt on the dress was a bit worn it were taken apart and used as a separerat skirt in the everyday work. If  the women wore a separate bodice to the skirt can, sadly enough, not be said. 

I have looked around among the Swedish folk costumes and landed in the one from Toarp, a costume that have some old features and a separat skirt with a long bodice.

Livstycket är baserat på ett mönster för folkdräkter mellan 1750-1780. Jag förlängde skörten med 10 cm för att få ett riktigt långt livstycke.
Jag vill gärna använda mig av toner som är naturliga eller extremt lätta att växtfärga till kläderna, eftersom tanken är att det ska vara vardagskläder för en allmogekvinna. I stashen hade jag det som en gång varit en medeltidsklänning, mängder av smalare bitar av en tunn gul kypert. En perfekt enkel färg. Jag skarvade ihop dem och fick, efter lite pusslande och många skarvar ihop alla mönsterbitar. Livstycket är handsytt med vaxad lintråd, enligt beskrivningen av livstyckessömnad som finns i ”Folkdräkter förr och nu” det är helfodrat med ett tunnare oblekt linne och fäst ihop med hyskor och hakar.

The bodice is based on a pattern for Swedish folk costumes between 1750-1780. I lengthen the bottom with about 10 cm to get a really long bodice.
I wanted to use colours that are natural or really easy to plant dye to the clothing since the thought is that this is everyday wear for a common women.  In the stash I hade what was once a medieval gown, lots of smaller pieces of a thin yellow twill. A perfect simple colour. I pieced them together and got all the pattern pieces together. The bodice is handsewn with linnen thread, according to the description in ”Folkdräkter förr och nu”,  it is fully lined with an unbleached linnen fabric and closes with hokes and eyes.

Literature:
Anna-Maja Nylén, Folkligt dräktskick i Västra Vingåker och Österåker, Nordiska Museets Handlingar: 27 (1947)
Ulla Centergran, Folkdräkter förr och nu, LTs förlag (1986)
Britta Hammar och Pernilla Rasmussen, Kvinnligt mode under två sekel, Bokförlaget Signum (2001)

Challenge number 9 – Historicism

1810-bal

September månads utmaning i Historical sew monthly innebär historicism, det vill säga ett historiskt mode som självt är inspirerat av tidigare epoker.
Min första tanke var empiren, klänningar med enkla raka linjer i ljusa material som speglar klassicismen och de klassiska idealen, antika pelare och antika statyer.
Resultatet blev en balklänning av 1810-tals modell, i lite mer färg än vad de klassiska idealen strävade efter. Dels eftersom empirens medelålders kvinnor inte förväntades klä sig i det senaste modet utan ha en mer sansad och tillbakadragen hållning som passar en aktningsvärd dam (medelålders ansågs de som passerat 30 år vara, jag passar alltså i alla högsta grad in där). Dels eftersom jag utgick från ett tyg som redan fanns i min stash, en ganska dovt rödlila, auberginefägat dupoin siden.

September month challenge in the Historical sew monthly is historicism, that is a historical fashion that in itself was inspired by another historical era.
My first thought was the regency era, gowns with simple and clean lines in light airy materials that reflects the classical eras and the classical ideas, the pillars and statues of the antique.
The result is a ball gown of an 1810th model, in a little bit more colour than what the classical ideas was aiming on. Partly because the regency middle age women were not expected to dress in the latest fashion but to have a more sensed and sober attitude that fitted a respectable lady (those who had passed the age of 30 were considered to be middle age, so I fit right in there). Partly because I had this fabric in my stash, a rather dark reddish purple dupoin silk.

För att ljusa upp den dova färgen (dupoinen syns i remsan nedtill och i nederkant på ärmarna) kompletterade jag med ett nyinköpt lager av blålila sidenchiffong, det gav plagget de tänkta trevliga uppljusning och fick mig att inse att jag allra helst inte arbetar med chiffong igen.
Jag valde att arbeta utifrån ett av plaggen som finns beskrivet i Rasmussens – Kvinnligt mode från två sekler, en tunn bomullsklänning från 1810 med stripveck bak och en dubbel puffärm. Plagget finns i kulturens samlingar och heter KM1802. Det är ett enkelt plagg med en lätt utställd kjolvåd fram och en rektangulär bak samt ett kort liv som stängs med hjälp av två snoddar baktill. Snoddarna går i dagsko längsmed halslinningen och i midjan, i midjan finns även ett bomullsband som fästs med en trådhank och en hake för att hjälpa klänningen att sitta kvar på plats. Jag sydde plagget med silkestråd i stort sett helt efter den beskrivning som finns i boken, mönsterkonstruktionen är också densamma bortsett från att jag har gjort en enkel puffärm istället för en dubbel.

km1802

To lighten up the dark colour (you can se it on the silkstrip in the bottom of the dress and on the edge of the sleeves) i added a newly bought layer of  bluish purple silk chiffong, it gave the garment the nice lighter colour I wanted and made me realise I really dislike working with chiffong.
I chose to make the gown after a extant garment that is described in Rasmussens ”Kvinnligt mode från två sekler”, a light cotton dress from 1810 with cartridge pleats in the back and a dubble puff sleeve. The garment is preserved in Kulturens collections under the number KM1802. It is a simple garment with a sligthley A shaped skirt piece in the front, a rektangular in the back and a short bodice that is closed in the back with two strings. The strings go through a drawstring in the neckline and in the waist, at waistline there is also a cotton tape that closes with a hook and eye to help the dress stay in the right place. I made the gown with silk thread, almost completely following the descriptions of the seams in the book, the pattern is also from the book, but I made a single puff sleeve instead of a dubble.

1810-bal-rygg

Ananasridikylen kommer i ett eget inlägg
The pineapple ridicule will ha a post of it’s own.

Litteratur:
B Hammar, P Rasmussen, Kvinnligt mode under två sekel, Signum (2001)
H Persson, Empirens döttrar – kultur och mode under tidigt 1800-tal, Signum (2009)
E Andersen, Danske dragter Moden 1790-1840, Nyt Nordiskt Forlag Arnold Busck, (1986)
Bilden på originalet kommer från databasen Charlotta

The challenge: #9 Historisicm

Fabric: 2,5 m dupoin silk, 2,5 m silk chiffong

Pattern: From Kvinnligt mode från två sekel by B Hammar and P Rasmussen

Year: 1810-1815

Notion: Silk thread, white cotton tape, Silk yarn for the snodds, hook.

How historical accurate is it? Maby 80%? The dupoin is all wrong but the rest of the material is period and the pattern is from an extant garment.

Hours to complete: maby two weeks?

First worn: Not counting the time for photos, not yet.

Total cost: The fabric cost me; Dupoin, SEK 295,5 $34,72 £26,28 €30,93 Chiffong, SEK 760 $89,30 £67,60 €79,56. The notions were all inherited from my grandmothers stash (I really like her stash, it contained a lot).

Midjekjol – woolen skirt

18thcenturyoverskirt

Jag sydde de här kläderna i våras, och fotograferade dem, men har inte fått tummen ur och bloggat om dem.

De yttre lagren hos allmogekvinnan från tidigt 1700-tal är lite mer komplicerade, i alla fall när man kommer till forskningsläget. Det är tydligt att separat livkjol och livstycke användes från mitten av 1700-talet, precis som livkjol verkar vara det som använts under tidigt 1600-tals. Men det tidiga 1700-talet är tvetydigt, Nylén argumenterar för ett möjligt användande av midjekjol, men påpekar att det lika gärna kan vara midjekjol som är det vanliga.

Jag har, efter mycket funderande fram och tillbaka, landat i midjekjol och livstycke.  Jag satsar på vardagskläder för allmogekvinnan och det som verkar vara tydligt i Vingåker är att när kjoldelen på den livkjol som användes i finare sammanhang blev sliten sprättades den från livstycket och användes separat i vardagssammanhang. Huruvida det användes ett separat livstycket till detta går dessvärre inte att säga.

I made these clothes, and photographed them, this spring but have not got around to blogg about them.

The outer layers of my early 18th century common women clothing is complicated, at least when looking at the research. It is clear that a separat skirt and bodice was used from the middle of  the 18th century, as it is clear that a dress (the skirt and bodice sewn together) is used during the most of  the 17th century. But the early 18th century is not so clear, Nylén argues that it is possible that the women wore separat bodice and skirts but says at the same time that it could as well have been a dress that was used.

I have, after much consideration, chosen to make myself a separat skirt and bodice. I’m aiming at everyday clothing for a common women and it seems to be clear that when the skirt on the dress was a bit worn it were taken apart and used as a separerat skirt in the everyday work. If  the women wore a separate bodice to the skirt can, sadly enough, not be said. 

Konstruktionen bygger på ett rektangulärt framstycke och ett bakstycke. Hopsytt i sidorna med ett sprund överst i varje sida. Fram- och bakstycket är veckat mot en smal linning och knyts i i sidorna med hjälp av linneband fästa i linningen.
Min kjol är handsydd i lintråd i en ekbarksbrun kersey, den har en sparkfåll och skoningar i sidosprunden av grövre linne.
Konstruktionen är alltså densamma som på underkjolen,  den är tidstypisk och förekommer under hela 1700-talet.

 

The construction is simple. A rectangular front piece and a back piece sewn together in the side seams leaving a part open at the top, The front and the back is then pleated to a small lining and attached at the sides with help of linnen tapes.
My skirt is hand sewn with linnen thread in a oakbrown kersey, the bottom hem and the open parts at the top of the side seams are lined with a medium weight linnen  fabric.
This is the same construction as the underskirt has, a common construction that is in use during the whole of the 18th century.

Literature:
Anna-Maja Nylén, Folkligt dräktskick i Västra Vingåker och Österåker, Nordiska Museets Handlingar: 27 (1947)
Ulla Centergran, Folkdräkter förr och nu, LTs förlag (1986)
Britta Hammar och Pernilla Rasmussen, Kvinnligt mode under två sekel, Bokförlaget Signum (2001)

Challenge nr 7 – Monochrome

regency long stay

Efter att ha sytt saker som inte matchade utmaningarna i Historical sew monthly (eller varit alldeles för sent ute) har jag nu lyckats få ihop någonting.
Juli månads utmaning var monokromt, dvs någonting svart – grått- vitt och där passar mitt tidiga 1800-tals snörliv in.

After having made things that didn’t match the challenges in Historical sew monthly (or been way to late with tha garments) I have now managed to make something.
July challenge was monochrome, as in something in black – grey- white, and my regency long stay fits perfectly.

Jag har valt att sy mig det snörliv från ca 1810-1820 som finn beskrivet i boken Underkläder av B Hammar och P Rasmussen. Snörlivet ingår i Thomanderska samlingen, det är sytt i två lager bomull och har både några styvnader samt insydda snören för stadga. De allra flesta sömmar är sydda med silkestråd.

I have chosen to make the pair of stays from 1810-1820 that is described in the book ”Underkläder” by B Hammar and P Rasmussen. The stays is included in the Thomanderska collection, is made from two layers of cotton and has both some boning and cording in the front. Most of  the seams are sewn with silk thread.

KM+36431

Snörliv KM 36431

Jag har valt i stort sett samma material som i originalet, en bomullskypert på insidan och bomullsatin på utsidan, sömmarna är av samma typ och handsydda med vitt silke eller bomull. Det enda avsteg jag har gjort är bandkantningen, originalet har ett spetskypertvävt band men mitt är i vanlig tuskaft och styvnaderna som är av plast istället för valben.

Som synes har jag inte heller någon planchett i trä, helt enkelt eftersom det visade sig att jag då inte kunde använda det. Det innebär att bystområdet inte har den perfekta passform som det skulle ha fått med en planchett. Någon gång i framtiden behöver jag alltså modifiera detta eller sy mig ett helt nytt av annorlunda modell för att få ett ordentligt historiskt plagg. Fördelen med empirens snörliv är att de inte ska göra annat än att stödja bysten och få till en tydlig midjelinje (som sitter precis under bysten). Det behöver alltså inte forma kroppen på samma sätt som senare perioders korsetter och finns därför i många olika modeller och längder.

I have almost the same material in my stays as in the original, a cotton twill on the inside and a cotton satin on the outside, the seams are of the same typ and hand sewn with white silk or cotton thread. The only ting different is  my edging, the original has a cotton twill tape but I have a regular plain weave cotton tape and the boning that are of plastic instead of whale bone.

As you can se I don’t have a wooden busk, It turned out that I could not wear the stays with the busk in them. That means that the bust area does not fit as well as it should do. Sometime in the future I need to either modifie this garment or make myself a new pair of stays in a different model. The fine thing about the regency stays is that their job is to support the bust and keep the waistline on the right place (right under the bust). They don’t need to shape the bodice as a lot of corsets do and therefore there are a lot of different models and length to the regency stays.

regency long stay cording

Närbild på framsidans dekorsömmar – a close up on the corded seams on the front.

Litteratur:
B Hammar, P Rasmussen, Underkläder – en kulturhistoria, Signum (2008)
B Hammar, P Rasmussen, Kvinnligt mode under två sekel, Signum (2001)
Bilden på originalet kommer från databasen Charlotta

The challenge: #7 Monochrome

Fabric: a small piece of cotton satin and a small piece of cotton twill

Pattern: From Underkläder by B Hammar and P Rasmussen

Year: 1810-1820

Notion: White silk thread, white cotton thread, white cotton tape, plastic boning, cords

How historical accurate is it? A part from the fabric and the thread being machine made, and the boning beeing in plastic this is close. I have used the same material and seams as the original has.

Hours to complete: lots and lots of weeks.

First worn: Not counting the time for photos, not yet.

Total cost: The fabric and notions was in my stash so nothing this time.

Birkaväska – Birka bag

birkaväska

För ett tag sedan hittade jag information om nya utgrävningsfynd från Birka på Björkö. Vid en utgrävning av hamnen 2014 hittades bland annat två bitar som tolkas som väskbyglar i trä av samma slag som hittats i Hedeby.

Mer information än så hittade jag inte, förrän jag fick kontakt med en av arkeologerna via en sömnadsgrupp på facebook. Hon förklarade att fynden fortfarande låg i blöt och inte hade analyserats än. En ytlig titt på dem gjorde att man trodde att materialet möjligen, kanske kunde vara ask.

A while ago i found information about new finds from Birka on Björkö. At a excavation of the harbour 2014 two pieces that is interpreted to be bag handles of the same type found i Haithabu was found (among other things). 

I did not found any more information than that until I came in touch with one of the archaeologists via a facebook group about historical sewing. She explained that they had examinated the finds yet but after the first look at them they might, possible be of ash.

Svärfar var snäll nog att snida till ett par handtag i linoljad ask av samma storlek som det ena fyndet (utifrån skalenliga bilder hittade på nätet).
Jag handsydde påsen av spillbitar tunn krappfärgad kypert med tunn ylletråd. Fäste den med ett lökskalsfärgat ullgarn i handtagen och tvinnade en snodd av ytterligare ett ullgarn färgad med äppelbark.
Resultatet är en väska som är trolig för vikingatid och Birka.

För mer läsning på ämnet rekommenderar jag Náttmáls eminenta inlägg.

My father-in-law was kind and made me a pair of the handels in ash that then was oiled with flax seed oil (after looking at scaled images on the internet).
I handsewn the bag of som small pieces of thin maddercoloured twill with thin wool thread. Attached it to the handels with wool yarn dyed with onion peal and made another snood of wool yarn dyed with appel bark.
The result is a bag that is plausible for the viking age and Birka.

For further reading I recommend Náttmáls eminent blogg on the subject.

 

Underkjol – Linnen under skirt

18thcenturyskirt

Nästa lager hos allmogekvinnan från tidigt 1700-tal är en underkjol i linne. Enligt Nylén användes underkjolen även som sommarkjol under arbetet ute på fältet.

Konstruktionen bygger på ett framstycke och ett bakstycke. Hopsytt i sidorna med ett sprund överst i varje sida. Fram- och bakstycket är veckat mot en smal linning och knyts mitt bak, respektive mitt fram med hjälp av linneband fästa i linningen.
Min kjol är handsydd i lintråd i ett mellangrovt linnetyg jag hittade i stashen.
Det här är en väldigt tidstypisk konstruktion som förekommer under hela 1700-talet.

This is the next layer in my early 18th century common women clothing: A under skirt in linnen. According to Nylén the under skirt was also used as  a summer skirt during the work on the fields.

The construction is simple. A front piece and a back piece sewn together in the side seams leaving a part open at the top, The front and the back is then pleated to a small lining and attached at the front and the back with help of linnen tapes.
My skirt is hand sewn with linnen thread in a medium weight linnen fabric that I found in the stash.
This is a common construction that is in use during the whole of the 18th century.

Literature:
Anna-Maja Nylén, Folkligt dräktskick i Västra Vingåker och Österåker, Nordiska Museets Handlingar: 27 (1947)
Ulla Centergran, Folkdräkter förr och nu, LTs förlag (1986)
Britta Hammar och Pernilla Rasmussen, Kvinnligt mode under två sekel, Bokförlaget Signum (2001)

Militariainspirerad klänning – Military style bustle

1885 military dress

Inför årets historiska picknick på nationaldagen tog jag mig i kragen och sydde färdigt den militariainspirerade 1800-tals klänningen jag haft planerad ett bra tag.
Inspirationen kommer från ett par modeplanscher och sömnadsförslag från mitten av 1880-talet samt två Svenska uniformer från andra halvan av 1800-talet.

To this years historical picnic on the Swedish national day I decided to finish the military inspired bustle dress I had planned for a long while.
The inspiration come’s from fashions plates from the middle of  the 1880’s and from two Swedish military uniforms from the second half of the 19th century.

 

När man kikar på modeplancher och plagg från sent 1800-tal så verkar det militariaispirerade klänningar vara vanligare under 1890-talet, även om det finns exempel från 1880-tal också (främst andra halvan). Under 1880 verkar det som om de flesta är riddräkter (plate I ur Ladies’ Cutting Made Easy visar exempel på snörmakerier som återfinns på en riddräkt).

Jag ville göra en klänning med  tydlig inspiration från den Svenska attilan m/1873, vilket styrde mitt val av färger både på kjolarna, jackan och hatten. Efter att ha kikat närmare på attilans snörmakerier valde jag att plocka framsidan från husardolman m/1895 istället, de var helt enkelt något enklare att göra, men att behålla övriga snörmakerier och färgställningen från attilan för A5 (andra Svea artilleriregemente).

When looking at fashion plates and garments from late 19th century there seem to bee more common with military inspired dresses during the 1890’s but there are examples from the 1880’s as well. During the 1880’s it seems as most of them are riding habits (plate I from Ladies’ Cutting Made Easy shows examples on braiding that also is found on a riding habit)

I wanted to make a dress that was clearly inspired bye the Swedish attila m/1873 (a uniform introduced in 1873), and that controlled my selection of colours for the skirts, bodice and hat. After taking a closer look at the braiding on the attila i choose to make the braiding on the front based on the husar dolman m/1895 instead, as those where esyer to make, but keep the rest of the braiding and the colours from the attila for A5 (second Svea artillery regiment)

 

Underkjolen är sydd i ett svart halvylletyg (50% ylle, 50% linne), överkjolen av ett tunt mörkblått kostymylletyg och jackan av ett annat mörkblått kostymylletyg. Runt kanten på överkjolen är ett äldre svart satinband fastsytt. Snöret till snörmakerierna är dessvärre i polyester, det var det som fanns av rätt karaktär, och snörmakerierna uppgår till nästan 20 meter. De 30 knapparna är enkla svensk arméknappar från 1910. Hatten är bygd på en omstukad stråhatt för barn.
Jag har utgått från Truly Victorians mönster 1885 four gore underskirt, 1883 august overskirt (starkt modifierat) och 1885 cuirass bodice (också det modifierat för att få till samma utseende som attilan har)

The underskirt is made of a half wool half linen fabric, the overskirt of a thin dark blue wool fabric and the bodice of another thin dark blue wool fabric. Around the edges of the overskirt is a vintage black satin band sewn. The cord for the braiding is, alas, in polyester (but that was the cord available in the right style) and the braiding is a whooping 20 meters. The 30 buttons are simple Swedish military buttons from 1910. The hat is build on a straw hat for children.
I have used patterns from Truly Victorian, 1885 for gore underskirt, 1883 august overskirt (heavily modified) and 1885 cuirass bodice (also modified to get the same look as on the attila).

 

Att jag valde just A5, andra Svea artilleriregemente beror på att min man äger en originaluniform från just dem. Jag ville skapa en illusion av en likadan uniform för damer.
Som en bonus kan den även användas till Steampunk.

The reason that I picked A5, second Svea artillery regiment is that my husband owns a original uniform from that regiment. I wanted to  create the illusion of a similar uniform for ladies.
And as a bonus, the dress can also be used for Steampunk.

1885 steampunk

Källor:
Bilderna kommer från Armemuséum via Digitalt Museum (the images comes from Digitalt museum)
Attila m/1973
Käppi m/1880
Dolma m/1895